Dubbla konton i sociala medier?
Jag är ute efter exempel på hur andra har gjort med privata och arbetsrelaterade konton i olika sociala medier.
På Facebook har våra medarbetare inte några "tjänsteprofiler", vilket känns rätt självklart (och väl är Facebooks policy också). Men hur ska man göra med Twitter? Det känns inte lika självklart.
Taggar: facebook, socialamedier, twitter
Visningar: 136
Inlägg i den här diskussionen
-
Permalänk Svar från Mattias Jansson hos -
Jag tycker att man ska ha samma hållning på twitter som på Facebok. Det är relationsskapande och relationer är med personer inte organisationer. Sen bör man också ha ett organisationskonto som är mer informationsinriktat.
Se gärna http://kommunchef.com/2011/07/kommunchef-bestar/
-
Permalänk Svar från Fredrik Höglund hos -
I princip håller jag med dig och att man hellre kommunicerar med en person än med en organisation. Men det är också viktigt att kunna göra det utan blanda ihop personligt och privat. Jag vill inte att mina kollegor ska behöva avstå från att kommunicera med medborgarna via sociala medier för att man inte vill blanda in sitt privatliv i arbetet.
Det finns också en väsensskillnad mellan Facebook och Twitter. På Facebook, med det personliga nätverkandet som idé, ÄR du din profil och du tanken är att du ska framträda under ditt (någorlunda) riktiga namn.
På Twitter, med microbloggandet som idé, är det helt OK att ha flera konton med olika profil. På samma sätt som en person kan driva flera bloggar för olika målgrupper och fortfarande vara personlig. En barnblogg, en filmblogg och matblogg.
-
Permalänk Svar från Mattias Jansson hos
-
Läste du inlägget på bloggen?
-
Permalänk Svar från Fredrik Höglund hos
-
O, ja! Och jag läste det när du publicerade inlägget i somras och har funderat en del på det och diskuterat med andra. De flesta jag pratar med är måna om att kunna vara personlig och föra dialog med olika målgrupper, utan att för den skull bli privat.
Man kan ju använda Facebook på det sättet som du beskriver, att bli vän med alla, men styra vilka man delar olika information med. Men min erfarenhet är att nästan ingen orkar hålla på med de olika behörighetsgrupperna. Har man redan för många "vänner" är det svårt att sätta sig och dela upp dem i kategorier.
Google+ har ju insett det är och har redan krattat för att vi ska kunna lägga folk i rätt kretsar redan från början. Då blir det nog naturligare för folk att hålla ordning på vän och "vän".
Twitter, däremot, erbjuder ju inga sådana finesser. Följer någon dig ser han/hon allt du skriver. Vill man dela upp sina följare i olika kretsar/grupper får man helt enkelt använda sig av skilda konton. Med ett konto kopplat till arbetet och ett till fritiden kan många bli mer avslappnade i vad de skriver. Kalla det målgruppsanpassning om du vill.
-
Permalänk Svar från Mattias Jansson hos
-
Jag tror att vi pratar lite om olika saker. Det jag definerar som privat är av den karaktären att jag inte någonstans lägger ut det i helt öppna forum och då blir frågan mellan personligt och professionellt. DET tycker jag kan blandas.
-
Permalänk Svar från Lars Boström hos -
Intressant diskussion. På Konsumentverket har vi främst använt twitter som sändarkanal. Ett val vi gjort av resursskäl. Alltså är frågan enkel för oss vad gäller just twitter. För Facebook gör vi precis som ni, använder våra egna konton, ansluter dem till vår sida och delar ut "redaktörsskapet". Vi hoppas kunna utveckla våra aktiviteter på Facebook framöver liksom i andra tjänster/verktyg.
I vår policy slår vi fast att det alltid tydligt ska framgå att det är en representant för myndigheten som kommunicerar och inte vi som privatpersoner. Även om vi gärna får vara personliga men alltså inte privata.Sedan ser väl jag det som en glidande och något otydlig skala för när det personliga övergår i att bli direkt privat. Men en personlig ton ska vara möjlig att förena med en professionell hantering av ex. inkomna frågor och av oss givna svar. Just i det ser jag ingen motsättning.
© 2012 Created by Erik Sellström.
Drivs med tekniken bakom 
.
